Månadsarkiv: januari 2018

EN TITT PÅ QB-SPELET I AFC CHAMPIONSHIP GAME

EN TITT PÅ QB-SPELET I AFC CHAMPIONSHIP GAME

I eftersnacket direkt efter att New England Patriots besegrat Jacksonville Jaguars (24-20) i årets AFC Championship Game så pratades det en hel del om hur de två lagens quarterbacks spelat. De allra flesta var överens om att Patriots Tom Brady spelat strålande, framförallt i den andra halvleken. Åsikterna var mer splittrade kring Jaguars Blake Bortles. Förvisso var förväntningarna lågt ställda på Bortles, och hans spel i den första halvleken hyllades mer eller mindre unisont, men den andra halvleken kritiserades av många. Vissa hävdar att Jaguars OC Nathanael Hackett blev feg och konservativ, andra menade att Bortles inte förmådde att leverera hugget som definitivt skulle döda matchen. Jag hamnade i en del diskussioner kring dessa frågor, men både mina och motståndarnas argument baserades mest på tyckande, inte på analys av fakta. Jag bestämde mig därför för att dyka ner och detaljstudera filmen från matchen, med fokus på QB-spelet.

 

Metod & Parametrar

Jag tittade noga på varje spel där QB’n passade bollen, dock bara med tillgång till TV-sändningen av matchen (NFL har ännu inte publicerat någon “coaches film” från matchen). Baserat på filmen har jag analyserat och kategoriserat spelet enligt följande:

 

  • Typ av spel – Quick game, Deep drop, Play action, Screen, Trickspel
  • Antal Attempts och Completions per spelkategori
  • Open WR/Contested Catch
  • Clean Pocket/Under Pressure
  • Perfect Ball-placement/Off Stride/Uncatchable
  • Best Decision/Missed Opportunity

 

Dessa kategorier ger en samlad bild över hur respektive QB har spelat, samt under vilka förutsättningar han verkade. Det är givetvis så att en vanlig “statline” med completions, yards etc. inte räcker för att svara på om en QB spelat bra eller inte. Att få slippa tryck från defense, och dessutom ha vidöppna WR’s är en miljö som alla QB’s i NFL skall klara att prestera fina siffror i. Om det däremot är hårt tryck på QB’n och hans WR’s har tufft att springa sig fria så blir jobbet oerhört mycket svårare.

 

Notera: Bara de spel där QB verkligen kastar bollen, och spelet räknas, är med i analysen. Därmed är inte sacks och passpel med en accepterad bestraffning (tex. Pass interferance) inkluderade i mina siffror, trots att detta också är kallade passpel.

 

Resultat

Tom Brady:

  • 26 completions på 38 attempts, vilket är 68,4%
  • Av 38 passningar var 23 till öppna mottagare, 13 var i tight coverage (contested throws). Det ger att 60,5% av Bradys targets var tydligt öppna.
  • Vid 10 av 38 passningar var Brady satt under tryck av defense – dvs. 26,3% pressure rate.
  • Av 38 kastade bollar så var 25 perfekt placerade (65,7%), 8 var off target (21,1%) och 5 var uncatchable (13,2%).
  • 31 gånger så valde Brady rätt target (91,2%) och vid 4 tillfällen så missade han ett tydligt bättre alternativ (8,8%). Notera att beslut inte är del av bedömningen på screens som har en förutbestämd mottagare och därför ingen read.

 

Blake Bortles:

  • 23 completions på 36 attempts, vilket är 63,9%
  • Av 36 passningar var 22 till öppna mottagare, 14 var i tight coverage (contested throws). Det ger att 61,1% av Bortles targets var tydligt öppna.
  • Vid 8 av 36 passningar var Bortles satt under tryck av defense – dvs. 22,2% pressure rate.
  • Av 36 kastade bollar så var 23 perfekt placerade (63,9%), 8 var off target (22,2%) och 5 var uncatchable (13,9%).
  • 28 gånger så valde Bortles rätt target (82,4%) och vid 6 tillfällen så missade han ett tydligt bättre alternativ (13,9%).

Analys

Som ni ser av siffrorna ovan så är det faktiskt oerhört jämnt mellan de två QB’s i denna match, sett över fyra kvartar. Brady sätter en något högre andel av sina passningar, trots att han är under tryck aningen oftare. Brady tar också något bättre beslut när han läser defense. Skillnaderna är dock små, och ingen av spelarna har något riktigt stort misstag i matchen. Noterbart är att Bortles har ett klart starkare springspel att luta sig mot.

 

Intressant på riktigt blir det först när man delar upp matchen per halvlek. I den första halvleken spelar Bortles snudd på fläckfri fotboll: 80% completions, 87% perfekt bollplacering, 85% bra beslut. Dessutom är han bara satt under press på 1/15 passpel.

I den andra halvleken så försämras allt detta: 52% completions (försämring med 28 procentenheter), 48% perfekt bollplacering (39 procentenheters försämring), 81% bra beslut (4 procentenheter sämre). Även trycket ökade betydligt i andra halvlek, Bortles pressades på 7/21 passförsök (en ökning från 7 till 33 procent).

 

Man kan alltså hävda att Bortles spelade klart sämre i den andra halvleken -men- man måste också ta in i analysen att Patriots försvar spelade klart bättre då jämfört med första halvlek. Det kan man konstatera dels via det faktum att de fick betydligt större tryck på Bortles, men också på bättre spel i coverage. I den första halvleken var 73% av Bortles targets tydligt öppna och bara 27% i tight coverage. I den andra halvleken ändras detta radikalt; 53% av hans targets är då till tydligt öppna spelare och hela 47% i tight coverage.

 

Hur ser det då ut för Brady, om man ställer halvlekarna mot varandra?

Intressant nog är det just att han är så jämn som sticker ut. Det finns skillnader mellan första och andra halvlek i hans spel, men de är marginella. Man kan inte heller hävda att det är Jacksonvilles defense som spelar sämre i den andra halvleken, tvärtom faktiskt. De får press på Brady vid 22,2% av passpelen i första halvlek, och vid 30% av spelen i andra. Coverage ger en liknande bild, 33% av Bradys targets i första halvlek är contested mot 45% i andra halvlek.

 

Skillnaden i rena poäng är också mindre för Brady än Bortles; Patriots gör 10 poäng i första halvlek och 14 i den andra, Jacksonville gör 14 poäng i första och 6 i andra.

 

Slutsats & Tankar kring playcalling

Jag ser två saker som sticker ut och som är skillnaden mellan Bortles och Brady..

1.Slut på “enkla calls” för Jacksonville.

I den första halvleken så kan Jacksonville spela efter sin gameplan och de scriptade spel de har förberett efter hur de har scoutat Patriots defense. Bortles spelar fläckfritt men tvingas göra ganska få avancerade reads och han har ofta vidöppna spelare, tack vare den speldesign de använder. I den andra halvleken har Jaguars “bränt sitt krut” när det gäller spel där designen ger Bortles enkla completions. Dessutom justerar Patriots i halvtid och får betalt både i pressure, coverage samt bättre kontroll på Jaguars springspel. När coverage blir tightare så ser man också skillnaden mellan Bortles och Brady i träffsäkerhet, i contested throws blir bollplaceringen mycket viktig och är ofta skillnaden mellan complete och incomplete. Jag tycker däremot inte det finns fog för att hävda att Jaguars blev för konservativa i den fjärde kvarten och “coachade för att inte förlora”. Viktigare är Patriots strålande spel på special teams och defense av i den andra halvleken. Av sex possessions i andra halvlek så puntar Jaguars på fyra, tre av dessa drives börjar på Jaguars egen 16-yardlinje eller sämre. På de tre possessions Jaguars har i fjärde kvarten och i ledning så kallar de sju passpel och fyra springspel, och de kallade passningarna är inte bara massa dump-offs nära line of scrimmage. Knappast konservativt!

2. Brady spelar bra även när Jacksonville steppar upp i andra.

Som jag visat ovan så sätter Jaguars defense oftare press på Brady i den andra halvleken, och deras coverage är tightare. Ändå höjer Brady sin completion-procent (66 i första, 70 i andra). Enkelt uttryckt: Trots att motståndet spelar bättre, och situationen blir svårare (underläge, allt mindre tid kvar, springspelet ett allt mindre hot) så levererar Brady väldigt mycket produktion. I fjärde kvarten har han en completion-procent på 67 när det gäller contested throws, Bortles har 32% i motsvarande situation.

 

Slutligen en notering, som lätt glöms bort då Patriots vann matchen och Brady levererade en matchvinnande drive: Patriots näst sista drive slutar med en punt efter tre raka incompletions av Brady (en drive som får bränsle av en 36 yard lång pass interferance). Hade Jacksonville fått poäng på efterföljande drive så hade matchen mycket väl kunnat vara avgjord. Då hade vi istället talat om att Brady “chokade” i den fjärde kvarten. Kontentan är att marginalerna är små, och att defense och special teams ofta måste spela bra för att ge QB’n chansen att bli hjälte!

Lämna en kommentar

Under Uncategorized